Lite tokig är man nog allt.............

.........som kan längta efter valpar när man redan har satt 531 valpar till världen sedan 1983, då min första kull föddes.
Att gå och vänta på en tik som ska valpa är blandat med förväntningar och oro. Själva hantverket med att sitta uppe, ömsom vanka omkring. och vänta på att valparna ska komma ut levande och må bra, oftast nattetid, är nog mer jobbigt för mig än för tiken.
Men att få ut en blöt varelse som sprattlar och låter och höra när den suger i sig sin första måltid är något man bara måste uppleva för att förstå glädjen av.
Huset ser ofta ut som ett smärre bombnedslag av halvurdruckna kaffekoppar, smutsiga handdukar och diverse attiraljer lite varstans när allt är över. Och när man så har bäddat rent i valplådan, mjukt och skönt för tiken, lagt hela den nya familjen där och fått in all tvätt i maskinen, DÅ kommer den där sköna härliga känslan av att återigen fått vara med om att se nya liv födas.
Nu är det en vecka kvar tills Nellie ska valpa och det syns att hon börjar förbereda sig. Det finns ett moderligt lugn i hennes blick och snart vet vi vad som finns där inne.
Hittade bilden här ovan, från hennes förra kull. En bild som säger mer än tusen ord.